Vi använder cookies för att samla statistik. Genom att klicka OK accepterar du att cookies för att samla statistik används. Du kan neka till att sådana cookies används genom att klicka här. Läs mer om vår cookiepolicy här.OK

Bolag söker alternativ till Kina

Se PDF

Viktiga lärdomar
För att stabilisera sårbara försörjningskedjor har konceptet “Kina + 1” vuxit fram bland bolag över hela världen. Målet är att minska beroendet av en enskild marknad och därigenom säkerställa bättre stabilitet och säkerhet i produktionen. Framför allt Indien, Mexiko och Vietnam framstår som vinnare. Kina lämnas dock inte som en förlorare, eftersom både inhemska och utländska investeringar i landet fortsätter och får Kina att flytta uppåt i produktionsvärdekedjan.

Kinas snabba ekonomiska tillväxt under de senaste decennierna har gjort landet till världens främsta tillverkningscentrum. Den stora arbetskraften, låga produktionskostnader och omfattande infrastruktur har lockat till sig multinationella bolag som velat dra nytta av landets potential och kostnadsfördelar.

Ändå har geopolitiska spänningar, handelskonflikter och covid-19-pandemin visat på sårbarhet i de globala leveranskedjorna som har sina rötter i Kina. Fabriksstängningar, logistiska utmaningar och förseningar i produktion och transporter har lett till betydande förluster för många bolag. Därför har bolag insett vikten av alternativa leveranskedjor.

Det amerikanska investerings- och analysbolaget Sanford C. Bernstein & Co. analyserar utländska bolagsinvesteringar i Kina. Den senaste analysen omfattar en period på 18 månader och avslutades i slutet av 2022.

135 bolag deltog i analysen och inkluderade 200 investeringsbeslut. Studien visar att bolag i allt större utsträckning ser över sina leveranskedjor under rubriken “Kina + 1” (se figur 1 i pdf:en). De flesta bolag behåller dock sina investeringar i Kina, medan nya investeringar vanligtvis går till andra länder. Grafiken i figur 1 i pdf:en visar hur dessa 135 bolag prioriterar sina investeringar framåt och vilka branscher de olika länderna attraherar.

Indien ser ut som en vinnare
Vietnam är fortfarande det land som tar flest av de investeringar som tidigare gick till Kina, men även Indien får en betydande del. Mycket har hänt, i en tidigare studie från 2018 fick Indien inte några investeringar från Kina. Indiens styrkor är ett brett utbud av sektorer i kombination med en ung och välutbildad befolkning samt en stor hemmamarknad, som gör landet attraktivt att placera sin produktion i. Statliga initiativ som “Production Linked Incentive”, även kallat PLI, ökar Indiens konkurrenskraft ytterligare. Genom PLI-systemet erbjuder staten incitament och subventioner till bolag som flyttar en del av sin produktion till landet, vilket därmed bidrar till tillväxt och jobb. Ett annat exempel som styrker Indiens position är Apples beslut att flytta upp till 25 procent av smartphoneproduktionen från Kina till Indien under de kommande åren. Detta får betydande konsekvenser för hela iPhone-produktionskedjan.

USA och Mexiko är starka
En annan intressant slutsats från analysen är att 18 procent av nya investeringar går till Nordamerika, vilket gör Nordamerika till näst populärast. Som jämförelse framgår att endast 2 procent av investeringarna går till Europa. Siffrorna för Nordamerika stödjer den tydliga trenden att plocka hem produktionen. Mexiko har uppnått en stark position som tillverkningscentrum för USA och har fått en tydlig roll i Kina +1. Där finns stark ekonomisk tillväxt och stor efterfrågan på industrifastigheter både i norra och centrala delarna av Mexiko.

I USA är byggaktiviteten inom tillverkningsindustrin nu 50 procent över nivån från förra året, se figur 2 i pdf:en.

Kina tappar inte mark
Kina har en önskan att flytta upp i den industriella värdekedjan och kunna producera mer avancerade produkter. Mot denna bakgrund har Kina ett mål att öka sin kompetens inom tre prioriterade områden: 1) grön, digital och smart produktionsteknik 2) utöka positionen på områden där Kina redan är ledande – t ex inom förnybar energi, höghastighetståg och artificiell intelligens 3) områden där självförsörjning är kritiskt, t ex vid tillverkning av industriell utrustning, elektroniska komponenter (t ex halvledare), specialmaterial och industriell programvara.

Denna utveckling främjar lokala kinesiska investeringar, men lockar också utländska investeringar. Kinas andel av globala kapitalinvesteringar har ökat från 12 till 27 procent mellan 2011 och 2021 (Bernstein Analysis, december 2022), en trend vi förväntar oss kommer att bestå.

Även om det sker en omstrukturering av de globala leveranskedjorna, där västerländska bolag söker diversifiering genom “Kina + 1” och etablering av produktion närmare försäljningsmarknaden, fortsätter Kina att attrahera investeringar och integrera sin ekonomi med andra sydostasiatiska ekonomier. Kina förblir därmed världens mest konkurrenskraftiga tillverkningsekonomi, och kommer sannolikt att fortsätta vara det under lång tid framöver.

C WorldWide är väl positionerat
Vår förvaltning är väl positionerad i relation till utvecklingen av “Kina+1”, där vi inom detta tema har ett särskilt fokus på Indien och Mexiko - men också fortfarande på de möjligheter som drivs av Kinas långsiktiga ambition att flytta upp produktionen i värdekedjan.

Den indiska aktiemarknaden är ett viktigt tema i de flesta av våra fonder och i synnerhet i Asien, Indien och Emerging Markets. Indien är för närvarande en av de snabbast växande ekonomierna.

Slutligen har vår tillväxtmarknadsfond exponering mot Mexiko, där utvecklingen särskilt gynnar banker och fastighetsbolag.