Behovet av att förbättra folkhälsan i Asien skapar goda investeringsmöjligheter. Framför allt inom miljö- och luftföroreningar finns det ett behov av förbättringar som ger tillväxtmöjligheter under flera år.
Kina och Indien är några av de länder som har mest luftföroreningar i världen. Med jämna mellanrum dyker det upp bilder på något som ser ut som tät dimma i de mest tätbefolkade områdena. Det visar hur stora luftföroreningarna verkligen är. Figur 1 högst upp på nästa sida visar att det finns stora utmaningar i både Kina och Indien.
Kina har i många år arbetat för att främja förnybara energikällor. Under perioden 1990–2019 växte produktionskapaciteten för energikällor från sol och vind i Kina med 50 procent per år. Kina är idag världens ledande producent av solenergi, men trots detta står förnybar energi fortfarande bara för 15 procent av den totala energiförbrukningen. Det här kommer dock att förändras dramatiskt de närmaste åren och grön energi kommer att bli ännu viktigare och mer relevant i Kina, men också på andra tillväxtmarknader.
Grön våg världen över
Det är inte bara på tillväxtmarknader som förnybar energi vinner terräng. Världen över råder det nu stor enighet om att den globala uppvärmningen är ett faktum. EU har aviserat ”The Green Deal” (den gröna given) med målet att skapa klimat-neutralitet fram till 2050 med en balans mellan koldioxidutsläpp och absorption av koldioxid från atmosfären. Japan har också satt som mål att bli koldioxidneutralt 2050 och Kina har satt samma mål för 2060. Detta kommer att främja utvecklingen och öka andelen grön energi. I figur 2 (se pdf) a visar de blå staplarna efterfrågan på fossila bränslen, och de gröna visar efterfrågan på förnybara energikällor fram till 2060 i Kina. Den orange linjen visar att mer än 50 procent av Kinas energiförbrukning förväntas täckas av förnybar energi i slutet av 2030-talet och 80 procent år 2060 för att målet om koldioxidneutralitet ska nås. Nödvändiga investeringar i utveckling och uppbyggnad beräknas samtidigt uppgå till 6–7 miljarder USD under de kommande 40 åren. Detta gäller endast för Kina. Globalt är beloppet ännu högre.
Det råder ingen tvekan om att den kinesiska regeringen har satt upp ett ambitiöst långsiktigt mål för koldioxidneutralitet, men vi tror ändå att det är ett realistiskt mål, eftersom Kina tidigare har visat sin förmåga att uppnå långsiktiga mål. Samtidigt är det politiskt klokt att satsa på grön energi. Det finns nämligen fler arbetstillfällen inom förnybar energi än inom kolsektorn i Kina. Dessutom är världens tio största tillverkare av solceller kinesiska med en total global marknadsandel på 90 procent. Vidare kommer 80 procent av Kinas efterfrågan på olja från importerad olja och därmed kommer ett ökat fokus på förnybar energi att minska Kinas beroende av energiimport.
Hur mäts luftföroreningar?
Luftföroreningar mäts enligt PM 2,5, vilket är ett mått på mängden partiklar i luften. Partiklarna bildas som ett resultat av utsläpp och kemiska reaktioner i atmosfären. PM 2,5 är partiklar med en diameter på mindre än 2,5 mikrometer, det vill säga cirka 33 gånger tunnare än människans hårstrå, vilket också är anledningen till att de ”hänger” kvar i luften längre tid än större och tyngre partiklar. En nivå under 35 på PM-skalan kan betraktas som en i hälsohänseende generellt ofarlig miljö. Läget i både Kina och Indien är därmed allvarligt, vilket också framgår av figur 1 där bara några få mätningar ligger under 35.
Tillväxtmöjligheter inom energisektorn
Vi ser därför goda investeringsmöjligheter inom förnybar energi. Vi tror att de långsiktiga vinnarna å ena sidan kommer att vara de företag som vet hur man utvecklar och producerar förnybar energi, men framför allt också de företag som, i egenskap av underleverantörer, lyckas utveckla tekniken bakom den gröna utvecklingen. Vi ser därför positivt på den fleråriga, strukturella tillväxtmöjligheten som ligger i den gröna energiomvandlingen och vi har ett ökande fokus på de här investeringarna. Det gäller företag både i västvärlden och på tillväxtmarknader, och då framför allt Asien.